miss the old times
När jag började i sexan började jag umgås med matilda,jonnah & jossan. Jossan kände jag redan sen tidigare, vi gick nämligen på samma dagis och samma avdelning. Det var nog jonnah som jag kände minst av dom. Sen kom linda med i bilden, då blev alla vi fem ett "gäng" som alltid var med varandra, oavsett vad. Vi fortsatte vara med varandra och så kom jag,jonnah,matilda och jossan i samma klass i sjuan, då alla som slutar i sexan byter skola. Vi var med varandra jämt jämt jämt och vi började även vara med varandra efter skolan. Dom var nog dom bästa vännerna jag någonsin haft, vi kramades jämt och visade att vi älskade varandra. Vi liksom hörde ihop. Vi delade skratt och tårar tillsammans.
I nian började även linda i våran klass, 9c. Vi fick då smeknamnet "spice girls" av killarna i klassen. Så alla visste precis vilka man menade om man sa "vart är spice girls..?" och om någon kanske pratade om oss, och dom sa " men ni vet spice girls?" då visste alla. HAHA!
Vi sa lite på skoj att vi skulle uppträda i talangjakten 09 som spice girls, vi kanske skulle ha gjort det ändå. Eller vad tycker ni flickor?
Vi har gjort så otroligt mycket saker tillsammans.
Som att bara loda omkring, tjejkväll med massa skratt,flumm och film, läger, grönan, skrattat så vi fått ont i magen. Det finns så himla mycket saker, men det skulle ta ett år om jag skulle skriva upp allt det här.
Vissa saker saknar man mer än andra, men jag saknar ändå allt så sjukt mycket! Vi var ju jämt med varandra, inget kunde skilja oss åt.. Fast det kunde det ju, när vi alla gick skilda vägar och började på helt olika skolor. Det är bara matilda och jossan som går på samma skola som mig, men jag träffar dom nästan aldrig eftersom att vi har valt helt olika linjer.
Den av dem som jag träffar mest är nog jonnah, och henne träffar jag knappt heller. Linda har jag inte träffat på säkert två månader.
Nu är vi bara "fem flickor med olika drömmar" Det är nu det riktiga livet börjar, nu ska man "tänka" på framtiden och göra massa val i livet.
Men jag vill inte det, stoppa tiden! Det går för snabbt, alldeles för snabbt.
Iallafall så älskar jag er flickor. Bara så att ni vet det.
Glöm inte bort mig.
/ eran linnéa.
I nian började även linda i våran klass, 9c. Vi fick då smeknamnet "spice girls" av killarna i klassen. Så alla visste precis vilka man menade om man sa "vart är spice girls..?" och om någon kanske pratade om oss, och dom sa " men ni vet spice girls?" då visste alla. HAHA!
Vi sa lite på skoj att vi skulle uppträda i talangjakten 09 som spice girls, vi kanske skulle ha gjort det ändå. Eller vad tycker ni flickor?
Vi har gjort så otroligt mycket saker tillsammans.
Som att bara loda omkring, tjejkväll med massa skratt,flumm och film, läger, grönan, skrattat så vi fått ont i magen. Det finns så himla mycket saker, men det skulle ta ett år om jag skulle skriva upp allt det här.
Vissa saker saknar man mer än andra, men jag saknar ändå allt så sjukt mycket! Vi var ju jämt med varandra, inget kunde skilja oss åt.. Fast det kunde det ju, när vi alla gick skilda vägar och började på helt olika skolor. Det är bara matilda och jossan som går på samma skola som mig, men jag träffar dom nästan aldrig eftersom att vi har valt helt olika linjer.
Den av dem som jag träffar mest är nog jonnah, och henne träffar jag knappt heller. Linda har jag inte träffat på säkert två månader.
Nu är vi bara "fem flickor med olika drömmar" Det är nu det riktiga livet börjar, nu ska man "tänka" på framtiden och göra massa val i livet.
Men jag vill inte det, stoppa tiden! Det går för snabbt, alldeles för snabbt.
Iallafall så älskar jag er flickor. Bara så att ni vet det.
Glöm inte bort mig.
/ eran linnéa.
Kommentarer
Postat av: johanna <3
du har helt rätt. saknar den tiden! <3
Trackback
